Efter flera långa dagar och kvällar med Brandon Sandersons The Way of the Kings är jag "äntligen" klar med den. Enligt Brandon själv så ska detta vara den första boken i en serie på 10 böcker, där planen är att släppa en bok varje år, och ingen bok ska vara på under 1000 sidor(!). Och med tanke på hur snabbt Brandon skiter ut nya fantasy eposer så har jag fullt förtroende till att han kan klara av det.

Jag ska erkänna att jag var extremt skeptisk till boken. Jag var mer än en gång nära på att avsluta den och plocka upp något annat och läsa. Men med tanke på hur bra kritik den faktiskt ha fått så kände jag mig tvungen att fortsätta att läsa. Det tog mig cirka 500-600 sidor in för att inse storheten i boken.

Extremt kortfattat så kan man säga att boken handlar om tre olika personer och deras öden i världen. Boken inleds med ett mord på kungen och i nästa kapitel är vi 6-7år fram i tiden där ett stort krig har pågått i flera år mellan de som fick sin kung mördad och mördarna. Därefter får vi följa Shallan, Dalinar och Kalladin (aka Kal) och hur deras liv blivit påverkade.

Shallan är en ung flicka som söker sig till den döda kungens dotter för att bli hennes lärlig. Men i hemlighet så planerar hon att stjäla en "Soulcaster". En artefakt från en svunnen tid som enkelt förklarat gör folk till magiker. Dalinar är den döde kungens bror, och den nuvarande kungens farbror. Han plågas av visioner/drömmar som pekar mot att världen är på väg till en mörkare tid, då demoner är på väg tillbaka, och hans enda alternativ förhindra undergången är den kryptiska, återkommande, meningen "förena dem".

Till sist har vi Kalladin. En 19 årig slav som blir köpt och placerad som bro-man. Hans uppgift blir att bära en bro mot fiendernas linje, med förhoppningen att hinna fram innan han blir ihjäl skjuten och på så sätt ge armén en möjlighet att korsa en av de många klyftorna som finns det land som de befinner sig i. Som läsare inser man dock snabbt och något inte står rätt till med Kal. Han tycks ha förmågor som endast verkar förekomma i legenderna.

Som nämnt är boken extremt seg i början. Det är minst ett 20-tal karaktärer som hastigt presenteras och försvinner utan att man egentligen hinner få något uppfattning om dem. Storheten ligger dock i den extremt detaljerade och magiska världen som Brandon presenterar. Samt en extremt trovärdig karaktär i Kalladin. Jag är helt övertygad efter att ha läst boken att detta kommer bli nästa stora fantasy-sensation, så snart dammet runt GRRM har lagt sig.