Det står nu klart. Det är jag som kommer leda tempel-riddarna i kriget mot de onda goblinerna. Hur en blott 17-årig flicka kan belönas en sån titel bekommer mig inte. Här är det endast storleken på svärdet som har betydelse. Mina orders är simpla. Leta reda på goblinerna och förgör dem. Jag kan inte låta bli att le åt tanken att äntligen få hämnas min far, men min halvbror ser bekymmrad ut. Att ta order från sin lillasyster är kankse inte så enkelt som man kan tro.

Ninety-Nine Nights snurrar för fullt i min 360. Detta är förmodligen den första riktiga kraftmätningen av vad Xbox 360 klarar av. Jag blir nästan förstummad av synen av hundratals goblins som kommer rusande emot mig, men med några enkla knapptryck ligger de snart döda vid mina fötter. De verkar inte förstå att man kanske ska passa sig för någon som klyver tiotals personer i ett svep. Nåväl, de lär sig snart!

Dungeons & Dragons 2.5 spelades i helgen. Jag missade den senaste spelträffen pga jobb. Hade egentligen inte missat så mycket. Gruppen hade begett sig till "The Tempel of Elemental Evil", varför man överhuvud taget vill bege sig till en plast med de namnet vet jag inte. Förmodligen för alla skatter som väntar där. Och skatter hittade vi. Kanske inte lika mycket som i träskfortet, men ändå. Vi följde alla Kubbes exempel och dödade först och ställde frågor sen. Varför en kirgare med Int 7 bestämmer vet jag inte heller. Men jag antar att samma lag råder här, den med störst svärd bestämmer. Efter flera timmars dödande tog orken slut och vi beslöt oss för att spara resten av templet till en annan gång. Jag tog lvl 4 med min Bard och fick ett magiskt +1 svärd. Mina magiska kunskaper ökade också, men de är smått meningslösa utan en mentor som kan lära mig nya spells.

Final Fantasy XI går dåligt. Har inte spelat det på ett par dagar. Tyvärr kan jag inte påstå att jag saknar det. Har ju fortfarande inte hunnit ta oss till "Dunes" där spelet riktigt kommer igång. Är bara lvl 11 och det känns så fruktansvärt avlägset innan spelet kommer igång. Man måste få ett sub-job, chocobo, airship-pass, och gud vet vad. Jag vet faktiskt inte om det finns tid att spela så mycket mer.

Blev grymt sugen att spela bärdspel när våran D&D kampanj påminner så sjukt mycket om ett sådant.
Rum - Monster - Rum - Monster - Korridor - Monster - Monster - Monster - Skatt ...
Frågade Andreas, om Christoffer hade lämnat kvar Dungeons & Dragons the Boardgame när han flyttade till Norrköping, utan framgång. Självklart hade han tagit med sig det i flytten. Funderar på om man själv ska ta och införskaffa det, fast det kanske är lika bra att hålla hårt i Warhammer Quest och leta reda på, eller göra egna expansioner och äventyr till det.

I brist på annat så halkade jag in på www.gametrailers.com och kollade in deras recension av Enchanted Arms, det första riktiga RPG spelet till konsolen. Japanskt. Turn-baserat. Grymt snygg grafik. Vad kan gå fel? Men för att citera KG - "Enchanted Arms tror jag är som många 360-spel, snyggt men totalt utan själ och karaktär". Kanske borde man vänta in Dead Rising, Lost Planet och Bullet Witch 

Jag har hunnit ge både Chromehounds och Saint's Row en spelomgång tack vare Xbox-Live. Spel som på förhand verkat lovande men bara fallit allt eftersom tiden gått. Chromehounds lyckades inte med så mycket förutom grafiken. Spelet var rätt stelt och mecharna var extremt fula. Saint's Row var å andra sidan rätt okej förutom en sak. Det är GTA. Gängbråk, bilstölder, knark, vapen och horor... snälla kan vi inte få något nytt snart? Spelet bjuder dock på en innovativ grej. Ett onlineläge. Dock så har jag hört att spelet lär lagga så fort mer än 6 personer spelar på samma bana. Och det är ju aldrig en bra sak.

Om man ändå hade tid och ekonomin för allt de roliga...Over and out!