In the shadow of Azeroth
I dag kom nyaste Level i min brevlåda. Som väntat var det ett rätt tunt nummer med tanke på hur få "vettiga" spel som släpps i dagarna. Inte helt oväntat pryder Nero från Devil May Cry omslaget, och inte heller är det oväntat att spelet hyllas som 2000-talets bästa action serie. Lost Odessy som jag sett fram emot lite smått fick dock smäll på fingrarna och endast 5-6 i betyg. Däremot fick jag upp ögonen för Magnus Erikssons artikel "Utspel Online" där han diskuterar Blizzards absoluta makt i MMO träsket och jämnför det med ett slags fantasy-USA som ser alla andra spel som skurkstater. Så här skriver han;
"I skuggan av World of Warcraft får ingenting gå fel om man ska släppa ett spel idag. Blizzard kommer aldrig att behöva uppbåda Azeroths arméer och tåga in i Norrath eller Hyborien för att med våld störta dess styren. I stället kliver de in med sitt perfekt balanserade spel och sin skickliga supportavdelning och tar över inifrån. Filosfin om att släppa ett spel som är ofärdigt vid release och fixa det senare håller inte längre. Allt måste vara fläckfritt från start. Se bara på vad som hände Vanguard, som fullt av buggar motades ut på marknaden och försvann innan någon hann säga "female gnome warrior". Framför mig ser jag ångesten i Warhammer Online-utvecklarnas ögon när de sköt upp sitt spel ännu en gång.
Är Blizzards makt absolut? Ett starkt varumärke och en tilltalande världsbild är naturligtvis viktiga ingridienser i ett onlinerollspels möjligheter attt locka spelare. Men om inte ens Tolkiens Midgård - historiens mest kända och genomarbetade fantasyvärld och dessutom ett utmärkt spel - lyckas locka mer än några procent av Azeroths folkmängd, vem ska då ha en chans?
Listan på potentiella utmanare börjar ta slut. Det kommer inte att ske några mirakel som plötsligt får spelarantalet i The Lord of the Rings Online, Eve Online eller Vanguard att skjuta i höjden. I vår släpps till slut Warhammer Online och Age of Conan, två spel som båda ser lovande ut och representerar älskade fantasyvärldar. Men mer än ett skott var får det inte. Det blir antagligen skurkstaternas sista strid."
Att diskutera och spekulera i framtidens MMO känns alltid som ett lyckat samtalsämne, för alla verkar ha en åsikt eller tanke att ge, oavsett om det är att hylla WoW eller fördömma genren helt. Personligen så håller jag med Magnus i mycket av det han skriver. Inget spel som redan finns ute kommer att få omkull Blizzard och utmanarna kommer få det tungt om de inte lyckas med en fenomenal release. Få spelare verkar ha tålamodet för att ett spel behöver patchas och uppdaters för att nå perfektion. WoW har haft 3 år på sig och håller fortfarande på med små förändringar för att göra spelet bättre, men sådan lyx kommer nog varken WAR eller AoC att få, vilket kan tyckas orättvist då jag verkligen vill se ett av de spelen lyckas. Oavsett hur bra eller dåligt WAR blir så kommer jag spela det. Jag tror att det enda som kan klå Blizzards mastodont spel är Blizzard själva.
Sedan på Kubbes begäran ska jag förtälja om min första raid jag hade i WoW igår kväll. Inte helt oväntat var det Karazhan som stod på menyn som första raidinstance. Våran uppställningen var kanske inte perfekt men vi lyckades ändå plocka de 5 första bossarna utan en enda wipe, och det var endast 2 personer som varit där tidigare. Våran raid bestod av;
Main Tank - Tauren Warrior (prot)
Off Tank 1 - Orc Warrior (prot)
Off Tank 2 - Belf Paladin (prot)
Main Heal 1 - Orc Shaman (resto)
Off Heal 1 - Tauren Druid (resto)
Off Heal 2 - Tauren Druid (resto)
DPS - Belf Hunter (beast)
DPS - Orc Hunter (beast/surv)
DPS - Belf Mage (arcane/fire)
DPS - Tauren Druid (feral) = Jag
Orsaken till att vi hade 3 tanks var att en Shadow Priest aldrig dök upp och blev tvungen att ersättas med någon. På healer fronten tror jag att det där är alla vi har, inga Holy Priests eller Paladiner verkar finnas i guilden för tillfället. Ironiskt nog var de allra flesta epic-dropsen cloth DPS gear som hade funkat perfekt till prästen som aldrig kom. Själv fick jag endast en liten ring som släpptes av Curator denna gång, men jag ser definitivt fram emot fler raids. Jag kan enkelt förstå hur folk kan lägga ner tid på det här, för det är faktiskt kul. Men frågan är väl bara hur länge eller hur många gånger samma boss är intressant. Själv ser jag ingen direkt anledning att göra om de bossar jag redan har dödat, för i fortsättningen lär de bara gå på rutin. Istället ser jag fram emot att kanske få testa på lite nya platser och instancer.
((Bilder kommer vid senare tillfälle))
"I skuggan av World of Warcraft får ingenting gå fel om man ska släppa ett spel idag. Blizzard kommer aldrig att behöva uppbåda Azeroths arméer och tåga in i Norrath eller Hyborien för att med våld störta dess styren. I stället kliver de in med sitt perfekt balanserade spel och sin skickliga supportavdelning och tar över inifrån. Filosfin om att släppa ett spel som är ofärdigt vid release och fixa det senare håller inte längre. Allt måste vara fläckfritt från start. Se bara på vad som hände Vanguard, som fullt av buggar motades ut på marknaden och försvann innan någon hann säga "female gnome warrior". Framför mig ser jag ångesten i Warhammer Online-utvecklarnas ögon när de sköt upp sitt spel ännu en gång.
Är Blizzards makt absolut? Ett starkt varumärke och en tilltalande världsbild är naturligtvis viktiga ingridienser i ett onlinerollspels möjligheter attt locka spelare. Men om inte ens Tolkiens Midgård - historiens mest kända och genomarbetade fantasyvärld och dessutom ett utmärkt spel - lyckas locka mer än några procent av Azeroths folkmängd, vem ska då ha en chans?
Listan på potentiella utmanare börjar ta slut. Det kommer inte att ske några mirakel som plötsligt får spelarantalet i The Lord of the Rings Online, Eve Online eller Vanguard att skjuta i höjden. I vår släpps till slut Warhammer Online och Age of Conan, två spel som båda ser lovande ut och representerar älskade fantasyvärldar. Men mer än ett skott var får det inte. Det blir antagligen skurkstaternas sista strid."
Att diskutera och spekulera i framtidens MMO känns alltid som ett lyckat samtalsämne, för alla verkar ha en åsikt eller tanke att ge, oavsett om det är att hylla WoW eller fördömma genren helt. Personligen så håller jag med Magnus i mycket av det han skriver. Inget spel som redan finns ute kommer att få omkull Blizzard och utmanarna kommer få det tungt om de inte lyckas med en fenomenal release. Få spelare verkar ha tålamodet för att ett spel behöver patchas och uppdaters för att nå perfektion. WoW har haft 3 år på sig och håller fortfarande på med små förändringar för att göra spelet bättre, men sådan lyx kommer nog varken WAR eller AoC att få, vilket kan tyckas orättvist då jag verkligen vill se ett av de spelen lyckas. Oavsett hur bra eller dåligt WAR blir så kommer jag spela det. Jag tror att det enda som kan klå Blizzards mastodont spel är Blizzard själva.
Sedan på Kubbes begäran ska jag förtälja om min första raid jag hade i WoW igår kväll. Inte helt oväntat var det Karazhan som stod på menyn som första raidinstance. Våran uppställningen var kanske inte perfekt men vi lyckades ändå plocka de 5 första bossarna utan en enda wipe, och det var endast 2 personer som varit där tidigare. Våran raid bestod av;
Main Tank - Tauren Warrior (prot)
Off Tank 1 - Orc Warrior (prot)
Off Tank 2 - Belf Paladin (prot)
Main Heal 1 - Orc Shaman (resto)
Off Heal 1 - Tauren Druid (resto)
Off Heal 2 - Tauren Druid (resto)
DPS - Belf Hunter (beast)
DPS - Orc Hunter (beast/surv)
DPS - Belf Mage (arcane/fire)
DPS - Tauren Druid (feral) = Jag
Orsaken till att vi hade 3 tanks var att en Shadow Priest aldrig dök upp och blev tvungen att ersättas med någon. På healer fronten tror jag att det där är alla vi har, inga Holy Priests eller Paladiner verkar finnas i guilden för tillfället. Ironiskt nog var de allra flesta epic-dropsen cloth DPS gear som hade funkat perfekt till prästen som aldrig kom. Själv fick jag endast en liten ring som släpptes av Curator denna gång, men jag ser definitivt fram emot fler raids. Jag kan enkelt förstå hur folk kan lägga ner tid på det här, för det är faktiskt kul. Men frågan är väl bara hur länge eller hur många gånger samma boss är intressant. Själv ser jag ingen direkt anledning att göra om de bossar jag redan har dödat, för i fortsättningen lär de bara gå på rutin. Istället ser jag fram emot att kanske få testa på lite nya platser och instancer.
((Bilder kommer vid senare tillfälle))
Kommentarer
Trackback