Vet inte riktigt om jag försöker få ut något budskap av den här videon, men på något sätt så tilltalade den mig. Handlar om en snubbe som inser att han spenderat för mycket tid och pengar med att spela WoW och missat det verkliga livet. Något som jag delvis kan relatera till, och säker många i min omgivning också kan.

Tror det mycket är just därför jag mer eller mindre har slutat spela LoL. Det tog upp väldigt mycket av min fritid och pengar. Jag ångrar såklart inte att jan spenderade nästan en hundring på ett Gentleman Cho'Gath skin, eller alla sena kvällar vi suttit upp och provat dumma stratergier eller bara skrattat och haft kul.

Men spelet nådde en slags gräns för mig. Jag började bli alldeles för upptagen med att läsa startegi-guider, kolla på streams och försöka bli en "bra" spelare. Jag upptäckte att jag spenderade mindre och mindre tid med att göra någoting kretaivt (som att rita, fixa mina Warmachine figurer eller att läsa). Jag blev också mer och mer lättirriterad. Jag blev sur över att förlora i spelet, och mitt dåliga humör började märkas IRL. Så jag gjorde till sist det enda rätta. Tog en paus.